svaneholmskan

Kom att tänka på min underbara farfar Harry tidigare. Jag är så ledsen att han inte fick träffa mina barn. Han hade älskat Elin för hon påminner så mycket om mig när jag var liten. Han var verkligen en riktig drömfarfar. Jag och min bror fick i princip allt vi pekade på.  Farmor är så klart också jättesnäll men farfar kunde man få att säga ja till nästan allt. och farmor skällde. :-D

Något jag känner igen idag när Elin är med Morfar. Så det ligger i generna. Så Elin och Edvin har verkligen de bästa mormor och morfar man kan tänka sig. Men saknaden efter att de aldrig får träffa gammlafarfar är tung. Därför känns det bra att Edvin alla fall har hans namn så att han alltid finns med.

När jag gick i skolan och var i biblioteket tyckte jag alltid att det var så kul att det fanns en författare som hette Harry Martinsson. Så jag brukade skojja att det var min farfar.

Jag som liten skitunge. Livet ser rätt soft ut.