svaneholmskan

Idag har min lilla älskling lärt sig att klappa händerna. Innan har han mest viftat men idag har han klappat för glatta livet.
Står han upp glömmer han sig ibland och ska klappa men ramlar då så klart. Han kan inte riktigt stå utan att hålla i sig. Har han bara så han kan stå mot något så släpper han.

Som mamma är man ju alltid stolt över sin barn men båda min barn verkar vara tidig med mycket faktiskt.

Elin gick när hon var runt 10 månader. Började pratat väldigt bra med en gång och pratade meningar väldigt tidigt.

Edvin satt själv när han var 5 månader och helt utan stöd så man kunde lämna honom runt 6½ månad. Han började krypa  och sätta sig upp själv när han var 7 månader. Och nästan samtidigt resa sig upp mot saker.

Nu har han precis lärt sig att sätta sig ner själv också när han står upp.
Han babblar hela tiden.  mamamama och papa papa papa.
Frågar man vart lampan är tittat han i taket och pekar. Idag har han flera gånger sagt pa och pekat på lampan.

När han ser sin syster skiner han upp med hela ansiktet och skrattar. Att de redan har sån kärlek till varandra värmer i hela kroppen.

Jag och min bror bråkade väl en hel del. (eller vad säger du bror?) Men den kontakten vi har idag hoppas jag att Elin och Edvin också kommer att ha.
Vi skickar nog i snitt 10 sms om dan till varandra ibland mer. Och när jag sitter uppe med Edvin på natten och han jobbar natt skickar vi en hel del. :-D
Vi har samma humor och kan sitta och skicka när vi kollar på en film eller tv-program vi vet den andre skulle gilla att kolla in. Och kommentera skämten.

Jag var och tog grissprutan idag. Ont i armen och lite smygande huvudvärk än så länge. Hoppas inte armen blir värre bara. Men annars är det helt lugnt.

 Elin och Edvin busar i mammas och pappas säng

 Elin hoppar i sängen

  Edvin nyfiken bus

 Edvin visar vilka stora ögon han har

 Men han kan vara sockersöt också.