svaneholmskan

Imorse laddade jag stereon, satte mig SJÄLV i bilen och styrde mot Ullared. Vilken känsla att själv kunna åka iväg. Jag skulle åkt med mamma men hon ät ruskigt förkyld så hon orkade inte följa med. Och nu kunde jag ju åka själv ändå. Innan har jag ju vart beroende på att någon vill åka med mig. Daniel slipper ju helt och någon måste ju ändå ta hand om barnen för dom tar jag inte med mig in. Kanske Edvin men inte Elin.

När jag kom ner till Ullared mötes jag av kön när jag svängde in mot parkeringen. Ni som vart där vet nog vart jag menar. Vi huset med skorett och lite andra affärer. Regnet öste ner och där stod  dom säkert en timme innan de kom in. Men se inte jag. Min goa vän Anna-Lena hade satt upp mig på listan så jag kunde gå in via kassorna. Toppen!! Det gäller att ha rätt kontakter. :-D

Det var så skönt att kunna gå själv och titta i egen takt. Var ju en del folk så det gick ju inte snabbt. Jag hittade många fina presenter och julklappar till Elin och Edvin. Elin kommer älska sitt garage och sin gitarr.

Lite kläder blev det. Jacka och byxor till Elin och skidbyxor till mig så jag kan rulla i snön. Så nu är plånboken tunn men hade jag köpt allt i vanlig betyg hade den vart milimetertunn.

Det är så skönt att kunna köra och slappna av och veta att jag kan ju faktiskt. Jag behöver inte oroa mig för att göra fel. Så man undrar ju varför gjorde jag inte detta innan???
Jo pengar fanns inte. Det är sjutton inte billigt att ta körkort idag.

Så imån ska vi åka hem till min farmor och ge henne en blomma. För det är tack vare henne jag kunnat ta körkort. Har inte sagt till henne att jag klarat det utan det blir en överraskning.

Man vill ju åka och hälsa på folk varje dag. Så en bensin sponsor hade inte vart fel. Och en liten bil till. Men det kommer ju sen. Nu kan jag ju alla köra själv.

 Hela min inhandling, Julklapparna är gömda.

 Alla kläderna.
Edvin kommer bli så söt i sin pepparkaksdräckt. Hoppas han vill ha mössan på sig också.