Sjukhus
Förra fredan var Elin bjuden på Halloween fest hos Simon på dagis. Och hela familjen fick följa med. Jätteroligt att få komma iväg på lite skojs.
Elin hade jättekul och ville sova över hos Simon. Hon blev så arg för att hon inte fick stanna kvar. De hade lagt sig under hans täcke och kollade på film. Sötisar.
Edvin lekte med Simons bilar och var nöjd han också.
När vi kom hem somnade de gott men Edvin vaknade efter en någon timme och hostade och var ledsen. Och som vanligt då så hostade han och kräktes upp segt segt slem. Och lite feber började han få. Han andades ganska fort och stötigt så jag ringde 1177 och vi fick komma in om vi ville men vi avvaktade och han sov resten av natten fast lite oroligt.
Roligt med ny förkylning när han precis slutat med penicillin.
Han somnade om och vaknade på morgonen med feber och ville inte riktigt äta. Vi åkte och kollade på Folkrace så vi kom ut lite i friska luften. Bra för lungorna. Och Edvin somnade gott i sin vagn.
På söndan gick vi tipspromenad och Edvin sov hela tiden. Lite högre feber.
På måndan ringde vi till VC för att kolla upp han. Inte ett ljud sa han när de stack i fingret. Duktiga killen. Febern steg som högst till över 39 grader så. De hittade inget utan antagligen bara ett virus. Han var lite piggare så vi trodde att det skulle vända.
Tisdan fick han hög feber igen på morgonen igen så Daniel åkte upp med honom för jag var på kurs. Hittade inget då heller.
Han åt dåligt och drack dåligt men var hyfsat pigg ändå.
Onsdan hade jag hög feber och den sjönk inte riktigt med Alvedon så vi sa att imån får vi ringa igen.
Natten onsdag/torsdag vaknade han på natten med hög feber och ville ha juice. Fick äpplejuice och vi la oss i vår säng igen. Hörde att han hostade och tyckte det luktade lite. Reste mig upp och tände lampan för att se om han kräktes. Jo då. Och när jag hämtade handduk kom resten också. I min säng. så upp och byta lakan och stoppa i en tvättmaskin. Satt uppe med han nästan två timmar innan vi la oss igen.
Torsdag var han riktigt hängig och ville inte sitta upp själv iutan halv låg i mitt knä hela dan. Vi hade tid hos läkaren halv tre. Då hade snabbsänkan gått från 26 på tisdan till 105! Och det lät som lunginflammation! IGEN!
Så vi blev remitterade till barn och förmodligen inlagda. Så snabbt hem och slänga ner lite kläder i en påse till oss och till Elin som fick åkta till Mormor och morfar för att sova.
Tur man har sina underbara föräldrar så nära.
Fick in lite saft till han och han fick en alvedon och en ipren i rumpan. Vilken kick han fick! Han blev riktigt pigg och gick omkring och busade. Han drack lite saft och åt lite kexchoklad.
Sen kom äntligen doktorn och det visade sig att han har öroninflammation på båda öronen och lunginflammation. Vi blev skickade till röntgen för att kolla lungorna.
Först lät det som de skulle skicka hem oss med medicin men jag sa att han har inte kissat på hela dan och får inte behålla något han dricker eller äter nästan. De hade satt emla-plåster på båda händerna och i armvecket så de kunde sticka honom och sätta kanyl. Daniel fick ligga med honom på bristen och hålla fast honom. Usch vad han skrek. Då känner man sig hemsk.
Upp till Barnavdelningen och in på rum 2. Där fick han antibiotika direkt i kanylen och sen dropp för att få vätska. Han var väldigt trött och somnade i mitt knä. Men jag fick inte lägga honom i sängen. Så fort jag rörde mig eller försökte lägga ner honom så vaknade han och skrek.
De tog prover med jämna mellanrum och han fick alvedon eller ipren varannan timme i rumpan. Fick in en juniorsäng till han som vi klämde ner oss i. Han sov gott men vaknade till nån gång och skrek. Jag sov nog bara någon minut i taget. De kom in med jämna mellanrum och tog prov eller gav alvedon/ipren.
Vid fyra skulle de ge antibiotika och upptäkte då att venen för droppet gått sönder och hans arm var typ 4 gånger så stor!!!!! Har du inte märkt något frågar sköterskan då??
Fy fan vad hemsk man känner sig då. Tänk vad ont han måste ha haft. De försökte sätta ny kanyl men han skrek och vred sig så de sa att han får lite lugnande sen iställer så får ni sova nu. Sen sov han så gott hela natten med sin stora arm. Jag trodde ju att de hade koll på sånt, inte att jag ska behöva ha det.
På morgonen fick han en ny kanyl och sin medicin och var mycket piggare. När pappa kom blev Edvin glad busade lite. Han försökte äta lite lunch med det kom upp. Tror det var för torrt. Sönderkokt potatis och konstig korv stroganoff. Men sen till middag åt han riktigt bra. Drack riktigt mycket under dan.
Han ville gå ut ur rummet hela tiden med det fick vi ju inte. Men vi fick gå ut från avdelnigen och gå runt i sjukhusetsentre så det gjorde vi så han fick lite luft.
Han sov gott på natten och var mycket piggare på lördan. Vi fick gå till apoteket och hämta ut penicillin och så skulle han ta en dos och kissa så fick vi åka hem.
Han hade inte kissat när läkaren kom på ronden men strax efter hade han äntligen gjort det. Så skönt!!
Han tog motvilligt medicinen och den fick vara kvar i magen. Så när pappa kom så fick vi åka hem efter en stund.
Så nu är det en kamp tre gånger om dan att tvinga i honom sin medicin. För han skriker nej så fort han ser sprutan. Han är piggare men äter så dåligt och dricker så där.
Det känns på honom att han gått ner i vikt. Han hade ju inte så mycket att ta av innan. Man känner revbenen på sidan och bak på ryggen och de syns tydligt.
Så nu får han i princip äta vad han vill. Mycket glass får det bli.
Sen kommer vi få kallelse till öron för att diskutera om han ska få rör i öronen. Och efter 6 veckor röntga lungor igen. Han fick utslag förra gången han åt kåvepenin så vi ska även få kallelse till allergi och kolla om han verkligen är allergisk.
Så det blir mycket sjukhus framöver för min lilla gubbe. Han var så duktig men man känner sig så hemsk när man måste hålla fast han och det gör ont.
Så nu hoppas jag vi slipper fler såna här sjukdomar.
Elin hade jättekul och ville sova över hos Simon. Hon blev så arg för att hon inte fick stanna kvar. De hade lagt sig under hans täcke och kollade på film. Sötisar.
Edvin lekte med Simons bilar och var nöjd han också.
När vi kom hem somnade de gott men Edvin vaknade efter en någon timme och hostade och var ledsen. Och som vanligt då så hostade han och kräktes upp segt segt slem. Och lite feber började han få. Han andades ganska fort och stötigt så jag ringde 1177 och vi fick komma in om vi ville men vi avvaktade och han sov resten av natten fast lite oroligt.
Roligt med ny förkylning när han precis slutat med penicillin.
Han somnade om och vaknade på morgonen med feber och ville inte riktigt äta. Vi åkte och kollade på Folkrace så vi kom ut lite i friska luften. Bra för lungorna. Och Edvin somnade gott i sin vagn.
På söndan gick vi tipspromenad och Edvin sov hela tiden. Lite högre feber.
På måndan ringde vi till VC för att kolla upp han. Inte ett ljud sa han när de stack i fingret. Duktiga killen. Febern steg som högst till över 39 grader så. De hittade inget utan antagligen bara ett virus. Han var lite piggare så vi trodde att det skulle vända.
Tisdan fick han hög feber igen på morgonen igen så Daniel åkte upp med honom för jag var på kurs. Hittade inget då heller.
Han åt dåligt och drack dåligt men var hyfsat pigg ändå.
Onsdan hade jag hög feber och den sjönk inte riktigt med Alvedon så vi sa att imån får vi ringa igen.
Natten onsdag/torsdag vaknade han på natten med hög feber och ville ha juice. Fick äpplejuice och vi la oss i vår säng igen. Hörde att han hostade och tyckte det luktade lite. Reste mig upp och tände lampan för att se om han kräktes. Jo då. Och när jag hämtade handduk kom resten också. I min säng. så upp och byta lakan och stoppa i en tvättmaskin. Satt uppe med han nästan två timmar innan vi la oss igen.
Torsdag var han riktigt hängig och ville inte sitta upp själv iutan halv låg i mitt knä hela dan. Vi hade tid hos läkaren halv tre. Då hade snabbsänkan gått från 26 på tisdan till 105! Och det lät som lunginflammation! IGEN!
Så vi blev remitterade till barn och förmodligen inlagda. Så snabbt hem och slänga ner lite kläder i en påse till oss och till Elin som fick åkta till Mormor och morfar för att sova.
Tur man har sina underbara föräldrar så nära.
Fick in lite saft till han och han fick en alvedon och en ipren i rumpan. Vilken kick han fick! Han blev riktigt pigg och gick omkring och busade. Han drack lite saft och åt lite kexchoklad.
Sen kom äntligen doktorn och det visade sig att han har öroninflammation på båda öronen och lunginflammation. Vi blev skickade till röntgen för att kolla lungorna.
Först lät det som de skulle skicka hem oss med medicin men jag sa att han har inte kissat på hela dan och får inte behålla något han dricker eller äter nästan. De hade satt emla-plåster på båda händerna och i armvecket så de kunde sticka honom och sätta kanyl. Daniel fick ligga med honom på bristen och hålla fast honom. Usch vad han skrek. Då känner man sig hemsk.
Upp till Barnavdelningen och in på rum 2. Där fick han antibiotika direkt i kanylen och sen dropp för att få vätska. Han var väldigt trött och somnade i mitt knä. Men jag fick inte lägga honom i sängen. Så fort jag rörde mig eller försökte lägga ner honom så vaknade han och skrek.
De tog prover med jämna mellanrum och han fick alvedon eller ipren varannan timme i rumpan. Fick in en juniorsäng till han som vi klämde ner oss i. Han sov gott men vaknade till nån gång och skrek. Jag sov nog bara någon minut i taget. De kom in med jämna mellanrum och tog prov eller gav alvedon/ipren.
Vid fyra skulle de ge antibiotika och upptäkte då att venen för droppet gått sönder och hans arm var typ 4 gånger så stor!!!!! Har du inte märkt något frågar sköterskan då??
Fy fan vad hemsk man känner sig då. Tänk vad ont han måste ha haft. De försökte sätta ny kanyl men han skrek och vred sig så de sa att han får lite lugnande sen iställer så får ni sova nu. Sen sov han så gott hela natten med sin stora arm. Jag trodde ju att de hade koll på sånt, inte att jag ska behöva ha det.
På morgonen fick han en ny kanyl och sin medicin och var mycket piggare. När pappa kom blev Edvin glad busade lite. Han försökte äta lite lunch med det kom upp. Tror det var för torrt. Sönderkokt potatis och konstig korv stroganoff. Men sen till middag åt han riktigt bra. Drack riktigt mycket under dan.
Han ville gå ut ur rummet hela tiden med det fick vi ju inte. Men vi fick gå ut från avdelnigen och gå runt i sjukhusetsentre så det gjorde vi så han fick lite luft.
Han sov gott på natten och var mycket piggare på lördan. Vi fick gå till apoteket och hämta ut penicillin och så skulle han ta en dos och kissa så fick vi åka hem.
Han hade inte kissat när läkaren kom på ronden men strax efter hade han äntligen gjort det. Så skönt!!
Han tog motvilligt medicinen och den fick vara kvar i magen. Så när pappa kom så fick vi åka hem efter en stund.
Så nu är det en kamp tre gånger om dan att tvinga i honom sin medicin. För han skriker nej så fort han ser sprutan. Han är piggare men äter så dåligt och dricker så där.
Det känns på honom att han gått ner i vikt. Han hade ju inte så mycket att ta av innan. Man känner revbenen på sidan och bak på ryggen och de syns tydligt.
Så nu får han i princip äta vad han vill. Mycket glass får det bli.
Sen kommer vi få kallelse till öron för att diskutera om han ska få rör i öronen. Och efter 6 veckor röntga lungor igen. Han fick utslag förra gången han åt kåvepenin så vi ska även få kallelse till allergi och kolla om han verkligen är allergisk.
Så det blir mycket sjukhus framöver för min lilla gubbe. Han var så duktig men man känner sig så hemsk när man måste hålla fast han och det gör ont.
Så nu hoppas jag vi slipper fler såna här sjukdomar.
Kommentarer
Trackback
