svaneholmskan

Får man bli helt tokig på sina barn???

Elin är antagligen inne i någon känsloperiod och går från att få utbrott och skrika och stampa och slänga saker när hon får ett nej. Till att när hon inte vill göra det man säger lägga sig ner på golvet och åla sig och vara helt tyst. Svarar inte när man frågar eller säger något till henne.
Är ungefär som som hon helt stänger in sig i sig själv. Håller på med fingrarna i munnen och bara kolla bort.

Hon får såna utbrott så fort hon inte får det hon ber om eller vill. Man har lust att säga ja till allt bara för att slippa ett utbrott men det funkar ju inte heller.

Och Edvin är inne i en period då allt är nej. Allt man frågar får man ett nej först. Vissa saker gör han ändå men ofta är det nej. Och han ska själv bestämma vilka kläder och skor han ska ha på sig. Annars blir han tokig.

Så tålamod är min största kraft just nu. Orkar ju inte bli arg för allt heller då skulle jag vara arg hela tiden.

Tur att de gör en glad vissa stunder med sina kommentarer och saker de gör. Edvin är helt tokig när han kör sin bobycar så snart får vi nog ställa ut den på altanen.

På fredag ska jag och Elin åka iväg själva till Leo och Carita och få några dagar själva. Ska bli så roligt och jag tror Elin behöver det också. Edvin behöver några dagar utan mig också.

Ska bli roligt att sniffa lite häst igen och Elin får rida.