Dag 11 – Mina syskon
Jag kommer inte ihåg så mycket fån när jag skulle få en lille bror. Har ett minne från en morgon när jag åt frukost och mamma var på toa. Gick för att se vad hon gjorde och där stod hon åt ulkade och sa åt mig att hon kommer snart. Då var min bror på plats i magen.
Sen kommer jag ju ihåg när han kom till världen. Det var bestämt den 10 nov för han skulle komma ut med kejsarsnitt. Pappa ringde och sa att det var färdigt och att jag fått en lillebror.
JAG VILL INTE HA EN LILLEBROR!!! skrek jag och sprang iväg. Ville inte prata med dumma mamma som inte gett mig en lillasyster.
Men när vi hälsade på mamma gick det rätt bra ändå och visst gick det att leka med han också. Han fick vara med på mina kalas och alla mina kompisar tycket han var söt.
Några tydliga minnen av min bror som jag aldrig kommer glömma (inte han heller)
När jag var med mamma på bvc kissade han på doktorn (gjorde även när de plockade ut han ur magen och tog en kallsup av fostervattnet så han fick ligga i kuvös lite grann).
När han var runt ett år hade han sovit middag och mamma gick upp för att ta upp honom möttes hon av en nöjd kille med choklad i hela ansiktet. Han hade ätit upp min chokladkalender! Snäll som han är sparade han julafton.
Mina kompisar som ringde hem till mig sa att de pratat med min syster. Men det var ju bara lilla Fredde som svarat med sin ljusa söta röst.
Vi bråkade en gång och då kastade han en puttekula på min lampa så den gick sönder.
Finns massa härliga minnen som vi kan skratta åt. Och visst har vi bråkat en del men vi står varandra väldigt nära och har så roligt ihop. Vi delar samma sjuka humor och kan nog hela Torsk på Tallin utantill och många av Robert Gustavssons repliker. Yrrol kan vi utantill också.
Vi skickar mängder av sms till varandra och tur att det går att få det billigt numera. Vi håller på med platespotting. man ska hitta regnummer i nummerordning. Och tävlingsmänniskor som vi är båda två så vill ju båda ligga först.
Så varje gång vi ser ett nummer skickar vi jaaaaaaa till den andre bara för att retas. Skitkul tidsfördriv i vardan.
Min bror är omtänksam och hur snäll som helst och nu måste jag dela honom med hans tjej. Lite tråkigt är det allt att inte ha helt ensamrätt om sin bror men det är så kul att han hittat någon att dela livet med. Så kan jag ju så småningom bli faster också. :-D
Som ni kansker märker älskar jag min bror massor!
Och mina barn avgudar honom. Speciellt Elin som tjatar hela dan ifall jag säger att vi ska träffa Fredde. Och nu även hans tjej också.
Dag 10 – Det här hade jag på mig i dag
På morgonen tar jag alltid på mig mysbyxor och t-shirt om jag inte ska upp till jobbet direkt.
Älskar att gå omkring i ett par riktigt mjuka byxor och en skön t-shirt och nu på vintern ibland en skön tröja.
Klädde mig för Elins kalas och det blev ett par gråa jeans med en blå tunika till.
Jag brukar inte klä upp mig speciellt ofta utan oftast blir det jeans och en tröja och det trivs jag bäst i. På sommaren blir det leggings och en tunika eller linnebyxor och en tröja.
Hatar att prova kläder då min kropp och min hjärna inte riktigt är överens. Jag känner mig inte så tjock som jag tydligen är för när jag provar kläder blir det alltid fel.
Hittar sällan något som sitter snyggt.
För ofta ser det så snyggt ut när det händer på en docka som är i storlek 36 typ. Men sen när en tunna som mig får på sig det ser det för jävligt ut.
Men huvudsaken att man själv känner sig hyftsat nöjd och det gör jag ibland. Bara jag inte kollar mig i spegeln.
:-D
Dag 09 – Min tro
Jag tror inte på livet efter döden eller på spöken men jag tror att någonting finns kvar som en påminnelse om de har funnits.
Jag tror på att (och hoppas) på att behandlar du andra med respekt och är omtänksam så blir du behandlad lika tillbaka. Jag har alltid satt andra i första rummet och har väl inte alltid fått det tillbaka men de gånger man verkligen får tillbaka så känns det ju bra i hela kroppen.
Mår andra dåligt så mår jag dåligt och vill göra något för att göra saken bra igen.
Och tror du tillräckligt mycket på en sak så går det mycket lättare att få det att bli verklighet. Tyvärr inte allt.
Så det är min tro det.
Dag 08 – Ett ögonblick
Men om jag måste välja så är det nog det ögonblick man är gravid och man märker att nu jäklar är det äntligen dags för ungen att komma ut. Man blir spänd, otålig, lite nervös, och taggad till tusen.
För en del gör det så ont så de tror de ska gå av på mitten och en del (som jag själv första gången) tycker att det här var väl inget farligt.
Så efter lite eller massa arbeta ligger du där och helt plötsligt börjar kroppen arbeta själv och du bara hänger på och tillsammans får du och din kropp ut en fantatiskt liten människa som kommer upp på din mage.
Och det ögonblicket när du för första gången får se vem som legat i din mage och bökat och sparkat på ställen du gärna hade sluppit glömmer du allt onda och du fylls av en värme och kärlek för denna lilla varelse och mannen som står brevid dig (om han inte svimmat då)och bölar som en tjej. :-D
Det ögonblicket kan få mig att vilja skaffa flera hundra barn. Tur att man inser sina begränsningar. :-D
Edvin
Elin
Dag 07 – Min bästa vän (vänner)
Jag har några som jag har speciellt nära hjärtat
Jessica och jag träffades när vi flyttade till Bollebygd. Jag var ett och hon är ett år äldre än mig. Vi lekte jämt och allt. Med Barbie och byggde snökojor och snönborgar. Hon fick mig intresserad av hästar och jag började rida och sen blev jag skötare på hennes häst Skrutten. Underbara häst!
Jag stöttade henne när hennes pappa dog och hon har alltid stått bakom och stöttat mig när det var tufft i skolan.
Visst har vi bråkat många gånger och sagt det klassiska( jag ska inte bjuda dig på mitt kalas!) :-D
Men alltid har vi glömt det fort och blivit bästisar igen.
Hon bor kvar i bollebygd medans jag bor en några mil bort men vi träffas ibland men som vanligt är det tid som är en bristvara. Men jag vet att hon alltid finns för mig och jag finns för henne.
Carita blev jag kompis med på ridskolan och när jag skulle börja högstadiet tror jag. Hon gick i samma klass som Jessica och sommaren mellan sjuan och åttan umgicks vi ett stort gäng varje dag. Bästa sommaren i mitt liv. jag och Carita umgicks ofta och när hon slutade nian och flyttade till Årjäng för att plugga trav hälsade jag på en gång. Sen hördes vi knappt på några år innan vi fick kontakten igen för något år sen via Facebook igen.
Jag och Elin har vart och hälsat på henne två gånger i Karlskoga där hon bor. Hade så gärna önskat att vi bodde närmare så vi kunde umgås ofta. Men man värdesätter ännu mer de gånger man ses också när det inte blir så ofta.
Annah träffade jag via familjeliv när jag gravid med Edvin och vi fann varandra med en gång och har det så mysigt när vi träffas. Men med två barn var numera så blir det ju tyvärr inte så ofta men jag ser fram emot många års vänskap med denna underbart snälla och goa tjej.
Jag har inte så många nära vänner men de få jag har värdesätter jag väldigt högt.
Min umgängeskrets är väldigt liten och det beror väl dels på tid att kunna träffas och att många av mina vänner bort långt bort.
Dag 06 – Min dag
Vi gick upp för att inte störa Elin och pappa som sov. Gick ner och tog en morgondusch jag och Edvin. Mysigt att ha morgon bara han och jag.
Sen vaknade Elin och kom ner till källaren innan vi gick upp för att göra frukost.
Vid tolv åkte jag till jobbet och Daniel var hemma med busungarna. Började jobba halv ett och hade sen vid två utvecklingssamtal med chefen. Kändes helt okej faktiskt.
Har jobbat till nio då jag stängde butiken. Fick sitta i bilen tio minuter innan jag kunde köra för det hade frusit på insidan av bilen. Sen en snabb handling på City innan jag åkte hem.
Nu ska jag och min kärlek snart dricka lite glögg innan det är dags att krama kudden.
Dag 05 – Vad är kärlek?
när ditt barn kommer och smyger upp i ditt knä och säger mamma och lägga huvudet på din axel och du känner hur ni slappnar av du blir varm i hela kroppen
när du har kommit så långt i ett förhållande att du kan visa alla dina sidor, även de mindre bra. :-D
föräldrar som gör allt för sina barn även när de flyttat hemifrån. :-)
Gå aldrig och bli kär
det är bara till besvär.
Först ska man kram till armarna blir lama.
Sen ska man gråta till kinderna blir våta.
Dag 04 – Det här åt jag i dag
Naturell fil och oboypulver på. Mums!
Inte jordens nyttigaste men gott är det. Äter det inte ofta som tur är men ibland vull man unna sig något gott och onyttigt.
Lunch blev spagetti och köttbullar på Edvins begäran.
Jag brukar köpa Ica frysta kötbullar. De är riktigt goda. Jag skulle vilja göra egna men tid och ork finns inte riktigt.
Middag
Pizza med kebabkött, sås, ananas, fetaost. den är så god men väldigt mättande.
Dag 03 – Mina föräldrar
När hon var liten ville hon jobba med barn och efter några år med kontorsjobb så blev hon dagmamma. Så när vi började skolan var hon alltid hemma vilket var helt perfekt. Visst var det lite jobbigt när man var ledig från skolan att det kom barn tidigt men man hade ju alltid att leka med och jag som också alltid älskat barn fick hjälpa till att ta hand om de små.
När jag gick första året i gymnasiet fick hon livmodercancer och jag var livrädd att förlora min mamma men hon är stark och klarade den fajten. Hon har ont i sina knän som hon skadat när hon var ung och vild. :-D
Så i jan 2009 bytte hon knäled och det blev väl inte så bra som det var tänkt. Och jag lider med henne att det inte blev så bra. Önskar så att hon slapp ha så ont i sina knän och kunna gå och röra sig utan problem.
Min mamma är den bästa som finns och jag vågar inte ens tänka på den dan hon inte finns längre.
Efter en tid som arbetslös fick hon jobb på Gaddenskolan och där jobbar hon idag 50% på kontoret. Och kan man ha det bättre än att bo 5 minuters promenad från jobbet??
Min pappa heter Per-Åke Kenneth och är född den 9 november 1952 i Sandared och hans mamma heter Birigit och pappa hette Harry. Han är uppväxt i Sandared mellan Borås och Göteborg.
Han blev bortskämd som enda barnet och när han var för stor så skämde de bort sina barnbarn istället. :-D
Farmor fick alltid berätta historier om pappa när han var liten och en som alltid var lika rolig att höra var när han åkte tåg och blev så rädd när det kom en tunnel. Och när han fick en hockeypuck på näsan så han fick gå med gips på näsan.
Han jobbade som verktygsmakare i många år tills företaget gick i konkurs och var då arbetslös en kort period. Men fick praktik på K-Rauta och där blev han kvar. Och det skulle han gjort mycket tidigare.
Han säljer grillar och verktyg som ingen annan. Så ska ni köpa grill, gräsklippare eller verktyg ska ni åka till
K-Rauta i Mölndal och fråga efter Per-Åke så får ni hjälp av en riktig expert.
Jag har verkligen världens bästa föräldrar som alltid har ställt upp för mig och min bror. Visst har jag vissa stunder tyckt att min bror fått mer uppmärksamhet men vilka syskon känner inte så ibland??
Pappa och vart med mig i stallet och hjälpt till, jag har fått åka på ridläger, vi har vart på massa roliga semestrar.
vi har alltid fått massa fina saker och vi har alltid känt oss älskade och sedda.
Och fortfarande känner man fullt stöd om man behövet hjälp med något och ibland får man hjälpen innan man behöver be om den. :-D
Så jag hoppas att mina barn har samma känslor om mig när de växer upp och känner likadant.
Fast lika bra som mamma kommer jag aldrig att bli. :-D
Bror mor och far
Dag 02 – Min första kärlek
Men jag skulle tro att det var en kille som heter Anders som gick i min bästa kompis klass. Så han var ett år äldre än mig och hur snäll som helst. Jag frågade ju chans som man gjorde då på några killar i klassen men de hånade mig alltid och lurades.
Typ sa ja för att efter en liten stund komma och säga att de inte alls ville så klart. har skrivit i min dagbok att Anders i 5B är söt. :-d
Sen dröjde det till sommarlovet i sjuan som jag var riktigt kär igen. Också en kille som var kompis med Jessica och ett år äldre. Men även det var obesvarat men vi var vänner alla fall.
Tävling hos Linda
Snart dags att jobba igen
Men ödet ville annorlunda. Istället blev det sjukhus med Edvin och daniel hemma och vabba i två veckor och den här veckan har jag Edvin hemma så han får bygga upp sitt immunförsvar lite till. Men samtidigt var det skönt att vi var hemma båda två när han var så dålig. Man kunde ju hjälpa varandra lite då och Elin kom inte i kläm lika mycket. Edvin blir ju ännu mer mammig(hur det nu är möjligt) när han är sjuk och vill bara sitta hos mig hela tiden.
Men lite städat jag har fått och fotoboken har jag börjat med så den får väl ta sin lilla tid.
Nu hoppas jag bara att Edvin inte åker på något mer på ett litet tag.
Dag 01- Presentera dig själv
Vi bodde första året i Sandared där även farfar Harry och farmor Birgit bodde.
När jag var ungefär ett år flyttade vi till Bollebygd och där växte jag upp i ett drömområde. Det är elva hus med en lekplats i mitten och en garagelänga. Så bara öppna dörren och springa ut så hade man lekplatsen där.
Vi var många barn som bodde där och familjerna kom bra överens. På somrarna brukade vi träffas och grilla hos varandra.
När jag började lekis så blev livet tuffare och skoltiden fram till gymnasiet var väldigt tuff. Jag blev mobbad och utstött och hade svårt att få riktiga vänner. Min räddning var min granne jessica som räddade mig många gånger. Jag började ljuga för jag trodde att jag fick mer kompisar då men det blev ju bara tvärtom. I fyran fick jag börja hos en psykolog och det hjälpte lite grann och i femman och sexan gick jag hos en kurator. Hon hjälpte mig att bli lite starkare och sakta bygga upp mitt obefintliga självförtroende.
Högstadiet var väl okej förutom en släng av lite ätstörningar och ibland en önskan att livet skulle ta slut men de få vänner jag hade såg till att jag kom på andra tankar. Och på gymnasiet hade jag riktigt roligt och fick några riktigt bra kompisar som jag umgicks med varje dag nästan. Tyvärr är den kontakten bruten idag.
Jag blev en ihop med en idiot som körde ner mitt självförtroende ännu mer och han gjorde mig en tjänst att vara otrogen och hitta en annan tjej lagom till studenten.
Efter gymnasiet kände jag att jag var tvungen att komma bort så jag sökte lite olika skolor och kom in på Skara Stifts Folkhögskola i Hjo. Turism och Reseplanering. Och de räddade livet på mig. Det är det bästa jag gjort i hela mitt liv och jag hittade såna underbara vänner som jag har kontakt med än idag och till våren ska vi se till att träffas allihop igen.
Jag blev ihop med en kille på skolan efter en vecka. :-D och blev skolans snackis. hahaha
Men det höll bara nån månad och det var väl lika bra. Satt på kvällarna i bastun med en några killar och sen chattade långt in på natten. Då fick jag kontakt med en kille från Stockholm som jag flyttade till efter skolan och förlovade mig med. Gick först en hotellutbildning och fick sen jobb på Ica Maxi i Haninge.
Men jag trivdes inte riktigt så efter 2½ flyttade jag hem igen själv. Fick jobb på Willys och flyttade till min första egna lägenhet. Levde rövare några år innan jag hittade kärleken på internet igen.
Först var vi kompisar och pratade varje dag i telefon innan jag övertalade honom att vi skulle träffas. Och efter en tur till Ikea sa det KLICK!!! Och vi flyttade ihop i princip med en gång. Och efter 2 veckor skrev vi kontrakt på lägenhet och flyttade efter två månader. Sen gick det ganska fort med allt.
Förlovade oss efter 5 månader och skaffade hus och barn efter två år. Men varför vänta om det känns rätt.
Jag har de senaste tre åren engagerat mig i det fackliga arbetet och gått kurser som strärkt mig massor. Jag HATAR att prata inför mer än två människor men för varje kurs jag har gått har det kännts lättare och lättare.
Mitt självförtroende har vuxit massor och nu vågar jag mer och mer säga ifrån. Visst jag bryter fortfarande ihop ibland när ingen ser. Och jag tar åt mig lite för mycket ibland men man kan ju inte växa allt på en gång.
Jag kom till en punkt då jag kände att nä nu jävlar får det vara nog! Antingen är jag en mes resten av livet eller så börjar jag bygga upp mitt försvar och vågar stå upp för mig och andra.
Jag har alltid satt andra i första rummet men nu har jag satt mig i samma rum. Min vänner och familj kommer alltid först för mig. Mår de bra så mår jag också bra.
Ja det var jag det!
Rolig uppmaning
Gick in på min vän Lindas blogg och hittade den här roliga uppmaningen hon hade hittat.
Dag 01 – Presentera mig själv
Dag 02 – Min första kärlek
Dag 03 – Mina föräldrar
Dag 04 – Det här åt jag i dag
Dag 05 – Vad är kärlek?
Dag 06 – Min dag
Dag 07 – Min bästa vän
Dag 08 – Ett ögonblick
Dag 09 – Min tro
Dag 10 – Det här hade jag på mig i dag
Dag 11 – Mina syskon
Dag 12 – I min handväska
Dag 13 – Den här veckan
Dag 14 – Vad hade jag på mig i dag?
Dag 15 – Mina drömmar
Dag 16 – Min första kyss
Dag 17 – Mitt favoritminne
Dag 18 – Min favoritfödelsedag
Dag 19 – Detta ångrar jag
Dag 20 – Den här månaden
Dag 21 – Ett annat ögonblick
Dag 22 – Det här upprör mig
Dag 23 – Det här får mig att må bättre
Dag 24 – Det här får mig att gråta
Dag 25 – En första
Dag 26 – Mina rädslor
Dag 27 – Min favoritplats
Dag 28 – Det här saknar jag
Dag 29 – Mina ambitioner
Dag 30 – Ett sista ögonblick
Så det är väl bara att köra igång då
Sjukhus
Elin hade jättekul och ville sova över hos Simon. Hon blev så arg för att hon inte fick stanna kvar. De hade lagt sig under hans täcke och kollade på film. Sötisar.
Edvin lekte med Simons bilar och var nöjd han också.
När vi kom hem somnade de gott men Edvin vaknade efter en någon timme och hostade och var ledsen. Och som vanligt då så hostade han och kräktes upp segt segt slem. Och lite feber började han få. Han andades ganska fort och stötigt så jag ringde 1177 och vi fick komma in om vi ville men vi avvaktade och han sov resten av natten fast lite oroligt.
Roligt med ny förkylning när han precis slutat med penicillin.
Han somnade om och vaknade på morgonen med feber och ville inte riktigt äta. Vi åkte och kollade på Folkrace så vi kom ut lite i friska luften. Bra för lungorna. Och Edvin somnade gott i sin vagn.
På söndan gick vi tipspromenad och Edvin sov hela tiden. Lite högre feber.
På måndan ringde vi till VC för att kolla upp han. Inte ett ljud sa han när de stack i fingret. Duktiga killen. Febern steg som högst till över 39 grader så. De hittade inget utan antagligen bara ett virus. Han var lite piggare så vi trodde att det skulle vända.
Tisdan fick han hög feber igen på morgonen igen så Daniel åkte upp med honom för jag var på kurs. Hittade inget då heller.
Han åt dåligt och drack dåligt men var hyfsat pigg ändå.
Onsdan hade jag hög feber och den sjönk inte riktigt med Alvedon så vi sa att imån får vi ringa igen.
Natten onsdag/torsdag vaknade han på natten med hög feber och ville ha juice. Fick äpplejuice och vi la oss i vår säng igen. Hörde att han hostade och tyckte det luktade lite. Reste mig upp och tände lampan för att se om han kräktes. Jo då. Och när jag hämtade handduk kom resten också. I min säng. så upp och byta lakan och stoppa i en tvättmaskin. Satt uppe med han nästan två timmar innan vi la oss igen.
Torsdag var han riktigt hängig och ville inte sitta upp själv iutan halv låg i mitt knä hela dan. Vi hade tid hos läkaren halv tre. Då hade snabbsänkan gått från 26 på tisdan till 105! Och det lät som lunginflammation! IGEN!
Så vi blev remitterade till barn och förmodligen inlagda. Så snabbt hem och slänga ner lite kläder i en påse till oss och till Elin som fick åkta till Mormor och morfar för att sova.
Tur man har sina underbara föräldrar så nära.
Fick in lite saft till han och han fick en alvedon och en ipren i rumpan. Vilken kick han fick! Han blev riktigt pigg och gick omkring och busade. Han drack lite saft och åt lite kexchoklad.
Sen kom äntligen doktorn och det visade sig att han har öroninflammation på båda öronen och lunginflammation. Vi blev skickade till röntgen för att kolla lungorna.
Först lät det som de skulle skicka hem oss med medicin men jag sa att han har inte kissat på hela dan och får inte behålla något han dricker eller äter nästan. De hade satt emla-plåster på båda händerna och i armvecket så de kunde sticka honom och sätta kanyl. Daniel fick ligga med honom på bristen och hålla fast honom. Usch vad han skrek. Då känner man sig hemsk.
Upp till Barnavdelningen och in på rum 2. Där fick han antibiotika direkt i kanylen och sen dropp för att få vätska. Han var väldigt trött och somnade i mitt knä. Men jag fick inte lägga honom i sängen. Så fort jag rörde mig eller försökte lägga ner honom så vaknade han och skrek.
De tog prover med jämna mellanrum och han fick alvedon eller ipren varannan timme i rumpan. Fick in en juniorsäng till han som vi klämde ner oss i. Han sov gott men vaknade till nån gång och skrek. Jag sov nog bara någon minut i taget. De kom in med jämna mellanrum och tog prov eller gav alvedon/ipren.
Vid fyra skulle de ge antibiotika och upptäkte då att venen för droppet gått sönder och hans arm var typ 4 gånger så stor!!!!! Har du inte märkt något frågar sköterskan då??
Fy fan vad hemsk man känner sig då. Tänk vad ont han måste ha haft. De försökte sätta ny kanyl men han skrek och vred sig så de sa att han får lite lugnande sen iställer så får ni sova nu. Sen sov han så gott hela natten med sin stora arm. Jag trodde ju att de hade koll på sånt, inte att jag ska behöva ha det.
På morgonen fick han en ny kanyl och sin medicin och var mycket piggare. När pappa kom blev Edvin glad busade lite. Han försökte äta lite lunch med det kom upp. Tror det var för torrt. Sönderkokt potatis och konstig korv stroganoff. Men sen till middag åt han riktigt bra. Drack riktigt mycket under dan.
Han ville gå ut ur rummet hela tiden med det fick vi ju inte. Men vi fick gå ut från avdelnigen och gå runt i sjukhusetsentre så det gjorde vi så han fick lite luft.
Han sov gott på natten och var mycket piggare på lördan. Vi fick gå till apoteket och hämta ut penicillin och så skulle han ta en dos och kissa så fick vi åka hem.
Han hade inte kissat när läkaren kom på ronden men strax efter hade han äntligen gjort det. Så skönt!!
Han tog motvilligt medicinen och den fick vara kvar i magen. Så när pappa kom så fick vi åka hem efter en stund.
Så nu är det en kamp tre gånger om dan att tvinga i honom sin medicin. För han skriker nej så fort han ser sprutan. Han är piggare men äter så dåligt och dricker så där.
Det känns på honom att han gått ner i vikt. Han hade ju inte så mycket att ta av innan. Man känner revbenen på sidan och bak på ryggen och de syns tydligt.
Så nu får han i princip äta vad han vill. Mycket glass får det bli.
Sen kommer vi få kallelse till öron för att diskutera om han ska få rör i öronen. Och efter 6 veckor röntga lungor igen. Han fick utslag förra gången han åt kåvepenin så vi ska även få kallelse till allergi och kolla om han verkligen är allergisk.
Så det blir mycket sjukhus framöver för min lilla gubbe. Han var så duktig men man känner sig så hemsk när man måste hålla fast han och det gör ont.
Så nu hoppas jag vi slipper fler såna här sjukdomar.
hemma och drar
Det tog en halvtimme ungefär sen fick jag åka hem. Jättegullig läkare var det som vanligt. Har bara positiva erfarenheter från Skene.
Så nu går jag hemma hela dagarna och fixar lite och donar. igår sov jag till halv elva och idag till halv tolv. Har ju typ 5 års sömn att ta igen så det är så skönt. Jag går upp vid kvart i sex och hjälper Daniel med barnen så de kommer iväg till dagis. Sen hämtar han dom när han slutar så det blir ju långa dagar men de trivs så bra så det är inga problem.
Edvins mage är lite ur fas men jag tror det beror på penicilinet.
Dagen går rätt långsamt så det gäller att ha saker att göra. Så jag städar och fixar lite. Men det är svårt att göra allt med en hand. Och det gäller att inte glömma bort sig och använda handen för mycket för då gör det ont.
Så 4 veckor blev jag sjukskriven och sen få jag väl försöka ta det lite lugnt på jobbet och inte lyfta för tungt med en gång. Fast det är ju lite svårt i kassan.
Säljes och Skänkes
Hade lämnat saker på loppis idag och fick massa saker tillbaka som jag inte vill ha kvar. Så jag tänkte jag kollar om någon av er kära bloggläsare vill köpa eller ta något.
Pengarna jag får för saker går till min fina vän Linda. Hennes insamling till Bröstcancerfonden.
Böcker tänkte jag ge bort eller så betalar ni valfri summa för en bok. Annars ser ni priset och storlek under varje bild. 
Två uppläggningsfat i mindre storlek till tex gurka, sylt, gele, fetaost 10 kr styck
Två vita blomkrukor, lite ovala i formen så man får nästa plantera i dom för att det ska bli riktigt bra. 10 kr styck
Hög glasburk med trälock. Valfritt pris
Rullande gubbe från Brio. 20 kr
Liten söt keramikkruka Valfritt pris
Drinkmixer. Skaka din drink. valfritt pris
Blå rund blomkruka 10 kr
Vit vas. Jättefin till rosor. 20 kr
Två högsmala blomkrukor med hjärta på sidan. båda för 20 kr
Två små vita ovala blomkrukor båda för 10 kr
Hög vit räfflad blomkruka 10 kr
Ljushållare att sätta på väggen 20kr
Slalompjäxor i storlek 27. Jag har storlek 39-40 och de passar men inte med tjock strumpa i. Så jag skulle tippa på att de är ungefär storlek 38-39. Använda en vecka och en gång till efter det.
150 kr
Bordsunderlägg 4 stycken av varje. 4st 10 kr
Blå randiga är en långsmal duk 10 kr
Två lampfötter 20 kr styck
Hållare för hushållspapper 10 kr
Två plastglas med blomfot Varlfritt pris
Sparbössa Nallebjörn valfritt pris
Svarta skidbyxor Everest i storlek XL. Väldigt lite använda
50 kr
Kavaj och byxor från H&M. Anvnänd en gång. Innan barn ändrade kroppen.. :-D
Storlek 42. 50 kronor
Böcker är gratis eller valfritt pris
En klassiker om barnens utveckling 50 kr
Skriv i kommentarsfältet vad ni vill ha och er mailadress så kontaktar jag er. Eller en kommerntar på Facebook.
Hjälp mig samla in lite pengar nu!
Är jag dum eller??
När man är hemma med ett sjukt syskon anser jag att man ska få lämna det friska syskonet på dagis en stund för att det ska bli lite lugnt hemma några timmar. Så klart inte vid magsjuka!
Ringde kommunen och visst har man rätt till det men rektorn bestämmer hur många timmar.
En på jobbet som bor i Fristad berättade att där får de lämna hela dan om de vill när syskon är sjuka. De har även 15 timmars på tre dagar i veckan á 5 timmar.
Men se det tycker vår rektor är fel. För jag jobbar ju eller studerar ju inte och då erbjuder de tre timmar för att barnet ska bibehålla kontakten med förskolan. För det är inte för förälderns skull.
Men skit i mig!! Det är ju för Edvins skull i det här fallet. Att han ska få några timmar då jag kan ägna honom full fokus och han får vila i lugn och ro utan en syster som vill busa och leka med honom.
För det kan han ju inte motstå hur trött han än är.
Men jag jobbar eller studerar ju inte sa han två gånger. Blir så jävla förbannad på hans intställning och vägran att lyssna ordentligt på vad man säger.
Och han kan inte kommer med konkreta orsaker heller.
Eller är det jag som ställer orimliga krav????
Mina sjuka lilla gullunge
Rapport från sjukstugan
var ju på Vårdcentralen i tisdags och fick nytt recept på Bricanyl till Edvin och han verkade hyfsat pigg under dan Så jag trodde att det går över på någon dag det här. TJI fick jag!
I onsdags morse vaknade han med seg slemmig hosta och jättehes. Feber som steg under dan och väldigt trött. Ville inte äta eller dricka speciellt mycket heller. Sov inte mycket middag för han vaknade och hostade hela tiden. Hostade så han kräktes segt segt slem stackarn.
Han la sig för kvällen men vaknade vid tio och var jätteledsen och hade svårt att hosta för han var så tät. Och lite högre feber igen. Så jag ringde 1177 och hon sa att åk in med honom. Så halv elva åkte jag till akuten med han för att få slemlösande hostmedicin så han kan andas bättre.
Elva kom vi in och fick vänta i väntrummet till strax innan tolv. Edvin lekte och stod vi en skrivtavla tillsammans med en annan pojke och ritade. Så söta var dom.
Strax innan tolv fick vi gå till ett undersökningsrum men där ville väl inte han vara! Drog i slangar, upp och ner i sängen. Skulle ut i korridoren och gå till bilen.
Halv två kom doktorn!!! Lyssnade på han och lungorna lät bra tittade i öronen och de var lite röda. Han var så duktig min kille och satt helt still så hon kunde kolla och lyssna. Gapade när hon bad honom och kollade i halsen.
Men ingen penicilin mot öronen för det har de visst fått resttiktioner på att inte skriva ut så mycket. Och ja visst man ska inte ge penicilin för ofta och i onödan men barnen ska inte lida heller tycker jag.
Men slemlösande kunde hon ju fixa så skulle vi komma tillbaka om han fick högre feber. Fick med ett lite rör med Molipect så han kunde få på när vi kom hem. Så klockan två åkte vi hem igen och då var Edvin fortfarande vaken men han somnade rätt snabbt i bilen. :-D
Trodde han skulle sova som en stock länge på morgonen men han vaknade och hostade igen och kräktes lite och nu med högre feber. Han somnade sittandes i soffan efter att fått upp massa slem. Sen sov han i nästan 3 timmar.
Mormor kom hit på eftermiddan för att jag skille kunna åka och hämta ut medicinen. Men när jag kommer till apoteket har hon inte skrivit något recept!!!!! Jävla pucko!
Gick upp till VC och bad de skriva ett recpet och hon skulle be läkaren men hon ringde sen vid fem och läkaren hann gå innan så ingen medicin.
Ringde då till 1177 igen för att kolla om man kunde få recpet utskrivet ändå men nä det gick ju inte och man söker ju bara till akuten om det är väldigt akut.
Klockan fem somnade Edvin igen och sov till halv sju. Då hade han över 39 i feber. Ringde då direkt till akuten och sa att hon glömt skriva recept och han behöver verkligen. Inga problem säger läkaren jag pratade med då.
Så det var ju bara för Daniel att sätta sig i bilen och åka och hämta.
Inatt hade han också hög feber och sov oroligt och vaknade med 38,4 imorse så det blev en ny tur till VC med pappa. Han somnade på förmiddan och sov en stund idag också.
Öroninflammation och en kur med penicilin blev det. Sist han fick Kåvepenin fick han utslag så nu får han Ery Max istället. Lite röd i halsen också men ingen halsfluss.
Under dan har han piggnat till väldigt mycket och ätit lite grann och druckit bättre. Så nu är et nog på väg åt rätt håll. Vara hemma några dagar och få tillbaka all kraft och äta ordentligt.
Lite mindre hosta också, nu låter han som en gammal rökare när slemmet blivit lösare.
Man lider så med sina barn när de är sjuka! och ibland känner man sig mesig som går till läkaren för minsta lilla. Men jag går hellre en gång för mycket än väntar för länge så det utvecklas till något värre.
